vad fan vill hon mig?
hon har fan förändrats mest runt min omgivning, och de är verkligen inte positivt.
Enligt henne ska man äta middag tillsammans varenda dag.
Och om man inte hör av sig och säger att man inte kommer till middagen blir hon sur.
och om man hör av sig blir hon sur också för att hon vill att man ska äta middag tillsammans.
men saken är den att min syster är borta jämt och ständigt hos sin pojkvän eller liknanden och hon är inte heller 18.
för eftersom jag är under 18 så  får inte jag göra vad jag vill.
min äldre syster tycker jag är okej att hon inte kommer hem och äter middag eftersom hon är ju vuxen, och min lillebror han är ute och ränner och kan komma försent och skit. Men de känns ändå som hon bara står och skriker på mig.
och jag vet att min syster säkert kommer läsa det här och kommentera det här inlägget att jag är en jävla tönt som är själv problemet att jag säkert är kaxig och skit.
orkar seriöst inte bry mig.
Enligt mamma sitter jag här på mitt rum och sväller. jag borde rycka upp mig och skaffa mig ett liv för ingen kommer göra det åt mig fick jag höra nyss. Åh vilka uppmuntrande ord. verkligen!
så sjukt less på det här så de finns seriöst inte.
idag klagade hon på att jag gör så att de blir hår och smink i handfatet och jag tydligen har gjort så att de har blivit stopp också. jomentjena. sminket står jag verkligen inte för, men kanske lite hår som faller ner när jag plattar håret. men jag tar oftas bort det då jag lägger märke till det.
jag borde börja sporta helst innebandy tycker hon för hon tror jag älskar det och att jag mår bättre av det. tvärt om. tjat tjat tjat tjat dag ut och dag in. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag bara kollar på henne. vad har hänt?
jag vet inte vad jag ska ta mig till. jag orkar inte med det här. Och hos pappa kan jag inte heller bo hos.
Men där mår jag så jävla mycket bättre. De är så lugnt och man kan göra vad man vill. Man kan äta när man har lust de är som en frihet.
de här med mat och sånt de är bara ett väldigt litet exempel av allt annat som händer och sägs. Så tycker hon att jag har blivit uppkäftig, vems fel kan man ju undra.
grått och dystert hare vart förlänge nu. jag vill ha ett slut.